Tread softly

Hos min mamma växte nattviol. Mamma ville visa mig nattviolen, så vi gick ut i skymningen. Själv har jag ibland svårt att se sånt som en liten skör viol i gräset. Jag trampade på längs stigen, och om inte mamma hindrat mig, hade mina bestämda steg landat rakt på den rara växten.

I min själ växer nattvioler. Inte alla kan gå med mjuka steg i min trädgård. Jag har rätt att skydda mina ovärdeliga unika och sällsynta violer genom att bygga ett staket runt min trädgård. Om du har hårda träskor får jag stoppa dig vid grinden, säga, vi leker tillsammans på fotbollsplanen.

Men om du går barfota och försiktigt skall jag visa dig mina violer. Dela med dig mina smultronställen. Jag hade inga stängsel. Jag släppte in er alla i min trädgård. Jag trodde att ni skulle se och uppskatta mina blomster. Men några dog under era hårda skosulor, och jag sörjde, men förstod inte att det var upp till mig själv att bygga ett staket.

Kanske kan jag som mamma släppa in en oförsiktig gäst, bara jag förmår stoppa dig i tid innan du klampar för långt.

Men ”tread softly…”

 

HAD I the heavens’ embroidered cloths,
Enwrought with golden and silver light,
The blue and the dim and the dark cloths
Of night and light and the half-light,
I would spread the cloths under your feet:
But I, being poor, have only my dreams;
I have spread my dreams under your feet,
Tread softly because you tread on my dreams

W.B. Yeats

Annonser

mars 10, 2007. ångest, hopp, kärlek, livskraft, livslust, själ(v)bevarande, tänkande.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: