Nya tag för rutiner

I förrgår såg jag plötsligt i spegeln att jag har dubbelhakor. Och insåg att den där vikten som skulle stanna på gränsen mellan normalvikt och övervikt hade krupit förbi gränsen så försynt att jag inte riktigt noterat det.

Så nu..

Nä. Nu börjar inte en dramatisk förändring av hela mitt liv. Inte en ny livsstil.

Jag bara minns att jag brukade titta på klockan förr i tiden. Nån av de där programledarkvinnorna, Oprah kanske, hade skaffat en coach och framför allt fanns ett tips jag tar till mig ibland. För mina problem med mat är inte bara att minnas att äta, utan också att minnas att inte äta.

Mat i form av lättuggade eller goda saker slinker ner utan att jag funderar närmare på det. Och sen har jag trevlighetsminnen av att sitta och fika om kvällen. Man sitter runt ett bord eller framför TVn med mackor och nån dryck, småpratar eller följer nån film, och har det helt enkelt TREVLIGT. Kanske tom mysigt.

Så, när kvällen drar ihop sig plockar jag fram bröd, smör och ost. Precis som till frukosten. Men, det kan bli kväll mer än en gång. Först kanske vid sju, sen igen runt elva, eller så… Och brödet står på bordet, och jag breder en macka och tuggar i mig. Och utan att jag särskilt lägger märke till det, fortsätter kroppen, med utomordentliga exekutiva funktioner och helt automatiserat (detta är Aspergertermer, för sånt vi normalt INTE klarar!) att göra och tugga ner macka efter macka. Till, typ, ingen nytta…

För inte sitter jag där och tar in maten med alla mina sinnen, njuter i fulla drag ända till sista tuggan. Och inte hade min kropp behov av kalorierna heller…

Så, den enkla regeln jag tar till mellan varven, är oerhört enkel: Ha en stopptid för mat.

I mitt fall är det klockan sju på kvällen. Det är väl lagom med ett kvällsmål runt sex. Och om man måste ha ätit kl sju, får man ju se till att få maten fixad. Sedär, en rutin, redan där… Och en riktig måltid…

Sen är jag ju sugen på ”nåt” lite senare. Och dricka får man ju! Och jag märker att det oftast mättar med the… Det var törst jag tolkade fel. Hungrig ändå? Okej, då undantar vi frukt och grönsaker, med betoning på morötter: Nyttigt, och ger sysselsättning en tid.

Så, mer än detta gör jag inte. Det får räcka. Livet är jobbigt nog utan massa extra regler. Men när jag ändå håller på, försöker jag mig på att portionera maten. Att göra mackorna medan jag tittar på, inne i köket, istället för att göra och äta dem blint. Så jag kan tänka efter vad som verkar rimligt. Behöver jag mer än två smörgåsar..?

Så nu ska här sättas en kvällsklocka på ringning så jag hinner få till nån kvällsmat innan sju.

Och, nej, tar inte med mig reglerna på besök. Nån måtta! Men jag känner att det ökar min närvaro i tillvaron att se till att jag inte bara ”får i mig nåt”, utan att jag äter.

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

juli 23, 2007. Uncategorized.

One Comment

  1. meknow replied:

    Och, efter en kväll är resultatet:
    Efter 19: Ätit två kanelbullar, (för de låg visst glömda i väskan och skulle bli gamla), en halv avokado, massa koppar te, och fyra karameller…

    Inser att kaloriintag var svårare än jag trodde att bara sätta sig över: kolhydrater är ju en naturlig serotoninhöjare, och jag är svackig: Kroppen ropar efter socker…

    Nåja, det var en god tanke i alla fall! Tur för mig att ”misslyckanden” inte längre betyder att JAG är misslyckad! Ska jobba lite lagom på att få till det på sikt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: