Objektivt sett blev du subjektivt sårad…

Om jag rullar en boll blir bollen rullad. Subjekt – objekt, det den ena gör mot den andra måste hända den andra. Kan man tro. Men det gäller inte människor.

Jag kan såra dig, utan att du blir sårad. Jag kan trösta dig utan att du blir tröstad. Du kan se mig utan att jag blir sedd.
Det kan finnas två sanningar i det som inträffar, eftersom allt det som försigår i en relation mest utspelar sig i våra inre världar, där vi tolkar det som sker. Oavsett vad som faktiskt sker. Slår du mig blir jag slagen av dig, såklart, men det är inte alltid så okomplicerat.

En av mina vänner ville ge sin son den bästa möjliga vård hon kunde och skickade sin son att bo utomlands ett år. När han kom tillbaka var hon utom sig över att hennes mamma sagt att hennes son behövde särskilda omsorger, eftersom han nu blivit övergiven två gånger. Övergiven??? Jag har inte övergivit honom!!!

Och det hade hon inte. Men likafullt hade han blivit övergiven av henne.

Och min gode vän behöver inte välja bort alla sina vänner för att han blir sårad av deras brist på förståelse. De är inte alltid onda som inte förstår.

Men vi saknar den här typen av flummighet i lagtillämpningar idag. Den nu mest omtalade domen, Stureplansrättegången, finner att en kvinna blivit våldtagen. Utan tvekan. Men att männen inte våldtagit. Med viss tvekan. (De kunde kanske inte veta att det var det de gjorde).

Jag menar inte att man ska flumma bort ansvaret. Jag menar bara: Om vi vill döma gärningsmän efter vad de haft uppsåt att göra, inte vad de gjort, vad hindrar att vi ser offrets verklighet separat?

Om vi vet att kvinnan blivit våldtagen, varför ska hennes rätt till skadestånd för den skada hon åsamkats vara kopplad till deras förståndsgåvor? Hon är lika utsatt vad de än trodde att de gjorde.

Samma sak gäller barn som utsätts men anses se så vuxna ut att det inte skall dömas som brott mot barn.

Låt straff utgå efter vad förövare trott sig göra, det är rimligt, men låt offren ersättas efter det som verkligen hänt dem. Måste det vara svårare än så?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Annonser

september 15, 2007. Uncategorized.

One Comment

  1. Luka(s) replied:

    Faktum är att det faktiskt går alldeles utmärkt att få skadestånd för en skada som orsakats av ett brott där gärningsmannen i brottsmålsrättegången inte ansågs skyldig. Media klarar väl inte alltid att rapportera om att det sker ganska ofta bara.

    I en civilprocess om skadestånd krävs inte att den skadevållande hade uppsåt, det räcker att man kan påvisa oaktsamhet. Vilket förmodligen kan påvisas i ett fall som Stureplansrättegången.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: