Man kan låssas att stolen är rosa.

Vi hade ett barn på besök, i mitt barns ålder, och med tillhörande mamma. Och båda barnen skulle sitta vid bordet.

Det fanns två stolar, en blå och en rosa, och eftersom det var den rosa som var en tripp-trapp var det den dottern alltid satt i. Den andra var en reserv. Jag hade målat den (den var rosa när vi inköpte den på rea; det sålde väl inge vidare om bara flickföräldrar vågade köpa dem, antar jag). Så det fanns en liten ekorre som tittade fram runt ett hörn och lite annat sånt. Det var, helt enkelt den BÄSTA stolen.

Nu finns det ju två olika regler: Den ena är att gäster ska behandlas extra väl. De ska få ta först. De ska få sitta i fina stolen. Den andra regeln är att barn ska få ha sina saker, sina rutiner. Sin stol.

Båda barnen ville sitta i samma stol. Och det gick inte, av praktiska skäl. Andra mamman beredde sig att kliva in och med domarutslag avgöra striden. Men jag fick henne att avvakta:

Nu vill båda sitta där, i den rosa stolen? Och det finns bara en. Hur tycker NI vi ska lösa det här?

Det ena barnet lyste genast upp:

”Vi kan låssas att den andra stolen är rosa!” sa barnet och klättrade nöjd över i den nyss klarblå möbeln. Barnen fortsatte med det de hållit på med. Men andra mamman påminner mig ibland om den här händelsen. Ingen hade förberett henne på att så små barn faktiskt kan lösa det mesta själv, om man bara ger dem tillfälle.

 

Annonser

april 24, 2008. Etiketter: , , , , , . Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: