Min cytostatika i ditt dricksvatten

Svenska dricksvatten visar spår av läkemedel. Det vet vi. Att det är ett problem är självklart.

Det går inte att filtrera bort sånt när det redan finns i naturen.

Det mesta av dessa oönskade kemikalier kommer dit efter att vi först intagit dem, och helt enkelt kissat ut dem i toaletten. Reningsverken gör vad de kan för att få bort allt skadligt, men innan läkemedlen kommit dit är de för utspädda för att kunna åtgärdas.

Men under hela det här året har jag och mina medföräldrar på landets barncanceravdelningar noggrannt samlat upp våra barns urin. Det hanteras med största försiktighet som riskavfall, enligt särskilda förordningar, och för behandlingens skull tas olika prover. Blöjor förseglas i riskkärl för cytostatika.

Men de större barnen, som inte behöver blöjor, och de vuxna. De bär troget sina pottor till sköljrummet.

Och där blir plötsligt detta oerhört skarpa gift helt vanligt kiss och hälls i sköljen, späds ut, och kan aldrig fångas upp igen. Rakt ned i ditt dricksvattenglas, om du så vill.

Jag har pratat med olika ledningspersoner för Karolinska Sjukhuset. De har bläddrat, konstaterat att cytostatika-urin ÄR riskavfall, men likafullt ska det spolas ut i vanliga avloppet. Inget annat företag skulle komma undan med att hälla ut samma ämnen i toaletterna. En dam i ansvarig position trodde helt felaktigt att all cytostatika bröts ner över tid om det bara fick stå… Hon hade missförstått och blandat ihop halveringstid för kemikalien, med utsöndringstiden ur kroppen.

Nu bygger Stockhoilm ett stort påampigt nytt sjukhus. Kan jag då få hälla min giftiga urin i ett särskilt system, där man kan hantera det medan det är koncentrerat, och slippa förgifta naturen?

Hinner vi vara världsförst med urinsepareransde toaletter på ett svenskt sjukhus?

Annonser

december 15, 2008. Uncategorized.

2 kommentarer

  1. kontakt replied:

    Undras hur de hanterar cytostatikaurinen från barnen. Och undrar vad som egentligen händer med allt det där som märkts ”riskavfall”.

    Undras hur mycket cytostatika som används i Sverige per år, jämför med p-piller? Trots allt är det koncentrationen som avgör om det blir ett problem.

  2. meknow replied:

    Hur man gör:
    Man tar pottan, väger den, skriver upp nettovikten för att veta hur vätskebalansen ligger.
    Man tar pH, och låter den sedan stå med lock på för att svalna till rumstemperatur, för då bildas mindre ångor som personalen kan råka andas in. Sedan, då alla prover är tagna etc, häller man försiktigt ut urinen i den sk sköljen. Pottan ställs ned och sköljen startas.

    En skölj är, för den oinsatte, en slags specialdiskmaskin för ”sanitetsgods” dvs pottor och kissflaskor. Den hettar upp ”godset” så det blir sterilt, och använder, gissningsvis, rätt kraftfulla rengöringsmedel. Den är ansluten direkt till avloppsnätet. Därför åker cytostatikan till reningsverket. Utan möjlighet att kunna tas omhand.

    Sen tas de rena pottorna ut och ställs på tork.

    Var det det du undrade?

    Riskavfallet har jag inte koll på, men det hamnar INTE i vattnet om ingen bryter rejält mot någon lag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: