Femtielva och tvåttisju: Logisk matte för kloka barn

Språk är kul. Men blir med tiden rätt obegripligt, ur logisk synpunkt. Som när tyskans ”ogräs” felöversattes till ”ont krut” i ordspråket att det inte lätt förgår. Eller stavningen, som ju kan verka helt uppåt väggarna, beroende på ens dialekt: ”Ö-ljudet stavas med ö, utom i körka och böxa, där stavas det med y”.

Siffrorna har namn: 0-9. Inga problem. Men talen. De kan vara knepiga att lära sig. Tretton låter som tretti. Och när man sen ska skriva 13 får man akta så det inte blir 31.

Så vi bytte ut namnen! Det gick mycket lättare då. Tiotalssystemet är ju så oerhört smidigt, bara namnen stämmer. Ett tvåsiffrigt tals namn talar ju om hur många tior, och hur många ettor det har: Sju-tio tre. Fem-tio sju. Logiskt.

Så vi gav alla talen deras logiska namn. Tio heter Etti (Ett-tio). Tjugo heter tvåtti (två-tio). Tretti är redan rätt, och att Fyrati blir långt att säga gör det naturligt att säga fyr-tio istället (kan uttalas förti). Liksom att åttati blir åtti, och niotti blir nitti. Tiotti heter titti, eller hundra. Vilket man vill. Det är ju samma sak.

Sen räknade vi med de ”riktiga talen”, som tvåttisju minus nolltifyra, och ”översatte” svaren till deras slarvnamn. Svaret, tvåttitre, kallas tjugotre.

Tabellerna var lite tunga att lära sig… Ettans och tians var ju enkla. Att dubbla ettans tabell till 2:ans var helt OK, och femmans tabell var ju bara att dela tians tabell med två. Sen är det de jobbiga kvar…

Men nians tabell är ju enkel om man har två händer: Lägg upp dem på bordet med alla fingrar synliga, och vik in det finger som är siffran du ska multiplicera nian med. Tex det sjunde fingret, för nio gånger sju. Nu står svaret på fingrarna: Till vänster om det invikta fingret står tiotalssiffran (sex fingrar) och till höger entalssiffran (tre fingrar). Sextiotre. Smidigt.

Elvans tabell var ju bara kul: 11, 22, 33, 44… En barnlek! Efter 99 kommer titti-tio: 110, och Elfti-elva: 121. Självklart.

Tolvans: Tiotalet plus dubbla entalet: Ettitvå, Tvåttifyra, trettisex, fyrtiåtta. Sen får man ta det i två steg: Femti-tio är ju sextio. Sexti-tolv är 72. Sjutti-fjorton är 84. Åtti-sexton: 96. Nittiarton: 108. Titti-tjugo: 120.

Trean och fyrans tabell fick vi traggla genom att hopp-räkna dem, 3-6-9-12-15… Ingen genväg.

Men sen blir det inte så många tal kvar att lära sig… Vet man bara att tex 7*9 och 9*7 är samma sak, så kan man ju redan nästan alla tal… Av sexans, sjuans och åttans tabell blev det faktiskt bara 6*6, 6*7, 6*8; 7*7, 7*8, och 8*8 kvar att traggla… Sen kunde hon alla ensiffriga multiplikationer… Att man inte kan ”rabbla” sexans tabell spelar ju ingen som helst roll så länge man vet svaren.

Om det blir svårare för ett barn med flera namn på talen, och ord som andra inte använder? Inte värre än att barnet använder det logiska ”gådde” men lär sig översätta till det ologiska ”gick”. En bekant hade en son som uttalade ”är” som ”e”. Helt följdriktigt undrade han: ”Var är nallen som edde här?”. Barn tycker om att tänka och tala logiskt, och förstå vad man ska göra. Och har inga större problem med att inte alla vet vad alla ord betyder.

 

 

Annonser

maj 10, 2007. Asperger, barn, hjärnan, lära sig, matematik, multiplikation, Neuropsykiatriska funktionshinder, siffror, skola, tabeller, tal, tänkande. 1 kommentar.

Unika lika hjärnor

Diagnoser av kroppsliga problem bygger på att förklara vad som inte fungerar. Eller fungerar dåligt.

Samma ord, diagnos, används för att beskriva neuropsykiatriska funktionssätt. Trots att man vet att ingenting behöver fungera ”fel”. Det fungerar bara annorlunda.

Förmodligen fungerar varje människas hjärna på ett unikt sätt även om vissa grundprinciper är gemensamma. Har du funderat på din upplevelse av färgen röd? Din hjärna noterar en visuell stimulans som du ”ser”. Inte i ögat, utan i hjärnan. Din kompis tittar på samma röda färg. Hens hjärna noterar också ett visuellt stimuli, men vi kan inte veta om det ser likadant ut för henom som för dig. Det kompisen ”ser” inne i hjärnan är kanske det du skulle kalla blått. Ni tror att ni upplever intrycket lika, eftersom båda lärt sig att kalla upplevelsen ”rött”. Ingen kan jämföra det som finns i din upplevelse, med henoms. Vi tror att våra inre världar är lika…

Hos oss med Asperger märks det däremot ibland utåt att våra inre upplevelser är annorlunda än majoritetens. Att vi normalt har ett annat fokus. Våra hjärnor tar in detaljer. Massor av detaljer. Och varje detalj är unik och tar plats för bearbetning. Så vi minns normalt detaljer med en tillförlitlighet som inte är majoriteten förunnad. Men har svårare att förstå det underförstådda i mellanmänsklig kommunikation.

Tony Attwood vände på konceptet att personer med Asperger fungerar dåligt eller felaktigt. Han plockade fram det som är styrkor med att fungera på detta speciella sätt. Nya diagnoskriterier. Exempel på hur det ”annorlunda” kan beskrivas med positiva symptom. Inte efter brister och felaktigheter i funktion. Aspiekriterierna finns översatta här:
http://www.rdos.net/sv/aspie.htm.

Att få och förväntas acceptera en diagnos av ”felaktiga hjärnfunktioner” kan vara oerhört kränkande. En pojke jag kände blev bindgalen när de försökte få honom att acceptera diagnosen Asperger.

– Jag är ju jag! Det är min själ, min hjärna, mitt jag ni försöker sjukförklara! Allt det jag är! Hela mitt väsen!

De gav honom aspiekriterierna. Han kände igen sig. Han kände ju sina styrkor, de punkter där han var annorlunda än de flesta av hans kompisar. Att fungera annorlunda kan kännas helt okej. Att vara fel kan ta all ens självkänsla.

Jag är glad att jag slutligen fick min Aspergerdiagnos. Nu ligger bitarna på plats. Jag förstår när, var och hur olika situationer uppkommer. Vad som oroar de ”normala”. Eftersom jag har Asperger får jag anpassa en del situationer och hur jag hanterar dem, utifrån att många andra tänker och beter sig på ett annat sätt.

Jag kan känna att jag inte är fel och otillräcklig. Bara lika unik som du. Men kanske på ett annat sätt.

april 21, 2007. Asperger, diagnoser, hjärnan, tänkande. 6 kommentarer.

Mina hjärnor

För mig som har mitt medvetande främst i den “talföra” vänstra hjärnan är min intuition oftast när högerhjärnan tar sitt beskärda utrymme.

Jag är sämre på att höra och förstå den. Jag tror att de som tänker mer i bilder än i ord har den mer tillgänglig. Oftast är det när jag sover som högerförnimmelser spiller över till vänster och “tar sig ton”, och är medvetna när jag sedan vaknar, eller när jag disciplinerar vänsterhjärnan med nåt repetetivt som försätter den i tyst koncentration: Jag spelar patienser på datorn, hellre än mediterar. Samma tystande effekt på vänsterhjärnans eviga ordflöde, men oerhört mycket enklare!

Vänsterhjärnan går på “den enkla” och tror sig syssla med nåt viktigt. Jag hamnar i sk flow, och: Där är jag plötsligt. Känslor, upplevelser, minnen. Allt blir lättare att se.

Välkommen, min andra värld. Jag visste ju att du fanns…

april 6, 2007. Asperger, diagnoser, hjärnan, intuition, tänkande. Lämna en kommentar.

Tread softly

Hos min mamma växte nattviol. Mamma ville visa mig nattviolen, så vi gick ut i skymningen. Själv har jag ibland svårt att se sånt som en liten skör viol i gräset. Jag trampade på längs stigen, och om inte mamma hindrat mig, hade mina bestämda steg landat rakt på den rara växten.

I min själ växer nattvioler. Inte alla kan gå med mjuka steg i min trädgård. Jag har rätt att skydda mina ovärdeliga unika och sällsynta violer genom att bygga ett staket runt min trädgård. Om du har hårda träskor får jag stoppa dig vid grinden, säga, vi leker tillsammans på fotbollsplanen.

Men om du går barfota och försiktigt skall jag visa dig mina violer. Dela med dig mina smultronställen. Jag hade inga stängsel. Jag släppte in er alla i min trädgård. Jag trodde att ni skulle se och uppskatta mina blomster. Men några dog under era hårda skosulor, och jag sörjde, men förstod inte att det var upp till mig själv att bygga ett staket.

Kanske kan jag som mamma släppa in en oförsiktig gäst, bara jag förmår stoppa dig i tid innan du klampar för långt.

Men ”tread softly…”

 

HAD I the heavens’ embroidered cloths,
Enwrought with golden and silver light,
The blue and the dim and the dark cloths
Of night and light and the half-light,
I would spread the cloths under your feet:
But I, being poor, have only my dreams;
I have spread my dreams under your feet,
Tread softly because you tread on my dreams

W.B. Yeats

mars 10, 2007. ångest, hopp, kärlek, livskraft, livslust, själ(v)bevarande, tänkande. Lämna en kommentar.

Etiketter till hjälp

Det finns en utbredd, och befogad, rädsla för att bli etiketterad. Bedömd och kanske dömd på förhand. Ålagd egenskaper och åsikter man inte alls bekänner sig till.

Men när det gäller sjukdom och funktionshinder, tänker jag på mina kläder…

Jag tittar på tvättrådet. Vad tål plagget för behandling om jag skall kunna använda det och hantera det utan att skada det? En hjälpfull instruktion.

Om du är hörselskadad ser jag till att du kan se mitt ansikte när jag talar. Om du inte ser mig ser jag till att du vet var jag finns, och är lyhörd för vad du vill ha hjälp med, och vad som kränker dig.

Tvättas i 40 grader. Självklart kan jag köra dig i 90 grader, men jag kan inte vänta mig att du ser likadan ut efteråt..

Om jag förstår att du har autism, kan jag anpassa mitt sätt, och då är du inte längre handikappad. Om jag vet att du är allergisk kan vi festa på mat vi inte blir sjuka på.

Jag hatar att folk blir bedömda utifrån förenklade mallar, men jag uppskattar anvisningar om hur jag ska göra. Kör på höger sida i trafiken, men här får du inte köra alls. Instruktioner, anvisningar.

På mig står det :

Asperger! Se upp för begreppsförvirring, orden kanske inte betyder samma sak för oss båda. Var beredd på helt nya okonventionella perspektiv. Ha förståelse för att jag kan bli oerhört trött mellan varven eftersom mitt liv är så intensivt. Och ta inte mina kommentarer som angrepp. Jag är en ärlig sort, och vill väl, men kanske inte förstår hur konvenansen förutsätter att jag borde bemöta dig för att du ska slippa tappa ansiktet. Men jag tränar..

Då kan du följa tvättråden på mig, om du vill, och jag funkar bättre. Eller skita i det, men då blir vår bekantskap svårare för dig att hantera.

mars 10, 2007. Asperger, diagnoser, hjärnan, själ(v)bevarande, tänkande. 5 kommentarer.